Varför startade franska revolutionen? Bakom Kulisserna på Historiens Vändpunkt

Jacques Perrier

Varför startade franska revolutionen? Bakom Kulisserna på Historiens Vändpunkt

Bakgrunden till franska revolutionen

För att förstå varför startade franska revolutionen måste vi betrakta de socioekonomiska och politiska förhållandena som rådde i Frankrike under slutet av 1700-talet. Frankrike var en nation med stora kontraster: en glittrande aristokrati och ett kungahus som levde i överflöd, samtidigt som stora delar av befolkningen led av fattigdom och orättvisor. Det var en tid då det feodala systemet började krackelera och en växande medelklass – borgerskapet – började göra sin röst hörd.

Borgerskapets och böndernas växande missnöje

Borgerskapets strävan efter inflytande i det politiska livet och böndernas önskan att frigöra sig från feodalismens ok var centrala faktorer som bidrog till revolutionens start. Borgerskapet, som bestod av handelsmän, hantverkare och intellektuella, kände sig exkluderade från maktens korridorer. De var skattebärande men saknade politiskt inflytande. Bönderna å sin sida, som ofta ägde sina egna jordlappar, drabbades hårt av de skatter och avgifter som krävdes av dem för att upprätthålla adelns privilegier.

Upplysningstidens idéer som bränsle för förändring

Upplysningstidens filosofer som Montesquieu, Voltaire och Rousseau hade med sina skrifter lagt grunden för en ny syn på samhället och individen. De talade om frihet, jämlikhet och brödraskap och deras idéer spreds via salonger och pamfletter. Dessa tankar om människans rättigheter och samhällets struktur inspirerade till en längtan efter förändring.

Från ekonomisk kris till politisk kris: Ledande till revolution

Frankrikes ekonomi var i djup kris. Landet hade dragits med stora skulder efter att ha finansierat den amerikanska revolutionen och kungens svaga ledarskap gjorde att han inte kunde hantera situationen. Detta ledde till en politisk kris där de styrande inte längre ansågs ha rätt att styra utan att ta hänsyn till folkets vilja.

Revolutionens utbrott och dess första åtgärder

Tredje ståndet, som representerade den stora majoriteten av befolkningen, tog saken i egna händer och bildade nationalförsamlingen. De förklarade att de inte skulle skingras förrän en ny konstitution skrivits. Stormningen av Bastiljen blev en symbol för folkets uppror mot förtrycket och markerade revolutionens början.

Franska revolutionens arv och globala inverkan

Franska revolutionen hade en enorm inverkan på världshistorien. Den förändrade synen på makt och styrande, och idéerna om nationalism och folkets suveränitet spreds över hela världen. Revolutionen visade att folket hade makt att förändra sitt öde och att gamla strukturer kunde brytas ned.

I denna artikel har vi utforskat några av de drivkrafter som ledde till att franska revolutionen bröt ut. Det var en tid av stor omvälvning, där idéer om frihet och jämlikhet tog form och förändrade världen för alltid.

Vanliga frågor och svar

I denna FAQ-sektion kommer vi att svara på några vanliga frågor om varför den franska revolutionen startade. Dessa frågor och svar är baserade på innehållet i artikeln och syftar till att ge en djupare förståelse för de händelser och omständigheter som ledde till denna betydande period i historien.

Vad var de allmänna orsakerna till den franska revolutionen?

Den franska revolutionen hade allmänna orsaker gemensamma för alla revolutioner i väst vid slutet av 1700-talet. Den sociala strukturen i väst hade förändrats, med en allt mer talrik och välmående elit av rika gemene man – köpmän, tillverkare och yrkesverksamma, ofta kallade borgerskapet – som strävade efter politisk makt i de länder där de ännu inte ägde den. Dessutom hade bönderna, många av dem markägare, uppnått en förbättrad levnadsstandard och utbildning och ville bli av med de sista resterna av feodalismen.

Vilka var de specifika orsakerna till den franska revolutionen?

Specifika orsaker som förklarar varför den franska revolutionen var den mest våldsamma och universellt betydande av dessa revolutioner inkluderar den växande missnöjet bland borgerskapet och bönderna, den utbredda läsningen av filosofernas skrifter i Frankrike, Frankrikes deltagande i den amerikanska revolutionen som hade drivit regeringen till konkursens rand, och det franska monarkiets oförmåga att anpassa sig till de politiska och samhälleliga påtryckningarna som utövades på det.

Vad var rollen för upplysningsfilosoferna i den franska revolutionen?

Upplysningsfilosoferna, vars skrifter inspirerade argumenten för social reform, var starkt influerade av 1600-talets teoretiker som René Descartes, Benedict de Spinoza och John Locke, men de kom fram till mycket olika slutsatser om politiska, sociala och ekonomiska frågor. En revolution verkade nödvändig för att tillämpa idéerna från Montesquieu, Voltaire eller Jean-Jacques Rousseau.

Hur påverkade ekonomiska faktorer utbrottet av den franska revolutionen?

Frankrike, som med 26 miljoner invånare 1789 var det mest befolkade landet i Europa, stod inför ett akut problem. En större befolkning skapade en större efterfrågan på mat och konsumtionsvaror. Upptäckten av nya guldgruvor i Brasilien hade lett till en allmän prisökning i väst från omkring 1730, vilket indikerade en blomstrande ekonomisk situation. Från omkring 1770 avmattades denna trend, och ekonomiska kriser, som väckte oro och till och med uppror, blev vanliga.

Hur bidrog den politiska krisen till den franska revolutionen?

Det är osäkert om revolutionen skulle ha kommit utan förekomsten av en politisk kris. Inför de tunga utgifterna som 1700-talets krig medförde, sökte Europas härskare att höja pengar genom att beskatta adeln och klerusen, som i de flesta länder hittills hade varit undantagna. För att rättfärdiga detta antog härskarna rollen som ”upplysta despoter”. Detta provocerade en reaktion i hela Europa från de privilegierade organen, dieterna och stånden. I Nordamerika ledde denna reaktion till den amerikanska revolutionen, som började med vägran att betala en skatt som pålagts av Storbritanniens kung. Monarkerna försökte stoppa denna reaktion från aristokratin, och både härskare och de privilegierade klasserna sökte allierade bland de icke-privilegierade borgarna och bönderna.

Källa: So-rummet